Som turist i Hemsedal
När bussen rullar in i Hemsedal drabbas jag alltid av förhoppningar, melankoli och samtidigt en enorm energi. Vid sidan av detta känns det precis som att komma hem, inga problem, nu är jag här igen, vardag! Kanske därför det är så magiskt att sitta och se ut genom fönstret och se de välbekanta bergen. Jag spenderade två veckor i dalen under mars-april, tidpunkten då byn och alla dess vinterdeprimerade säsongare kommer till liv och känner nytt hopp när solen äntligen når över bergstopparna och sticker i ögonen.
Jag bodde i mitt gamla hus med nya säsongare, men ingen fara. Att hänga med de nya var ju nästan bättre, den energi man har sin första säsong är ingenting som följer med en till de andra säsongerna. Jag fick mig en ny BFF vid namn Malin. Halva tiden fattade jag inte vad hon sa då hon är från den lilla staden Eslöv i Skåne men inte gjorde det någonting, nej, nej. Vi blev så bra vänner att vi kände varandras meningar.
Två veckor som kanske inte var de intensivaste skiddagarna då snöbristen var påtaglig och en viss mängd alkohol kan ju också ha spelat en roll.
Galna afterskier, Thalén skadar sig som vanligt, bada i april, baka kaka och en ganska osäker 360 är i alla fall några minnesvärda stunder.
Jag bodde i mitt gamla hus med nya säsongare, men ingen fara. Att hänga med de nya var ju nästan bättre, den energi man har sin första säsong är ingenting som följer med en till de andra säsongerna. Jag fick mig en ny BFF vid namn Malin. Halva tiden fattade jag inte vad hon sa då hon är från den lilla staden Eslöv i Skåne men inte gjorde det någonting, nej, nej. Vi blev så bra vänner att vi kände varandras meningar.
Två veckor som kanske inte var de intensivaste skiddagarna då snöbristen var påtaglig och en viss mängd alkohol kan ju också ha spelat en roll.
Galna afterskier, Thalén skadar sig som vanligt, bada i april, baka kaka och en ganska osäker 360 är i alla fall några minnesvärda stunder.
