backpacklife

Voss är i alla fall otroligt vackert, vi har utsikt över bergen och fjorden från vårt kala, kalla och ganska så spartanska hus. Men jag trivs fint. Vi köpte oss några liter ved i förra veckan och bränner på för att inte frysa tårna av oss. Tack för övrigt till Cissi som köpte fin-fina älgtofflor till mig o Mirre i julklapp. De passade som handen i handsken, eller som foten i toffeln, i detta klimat.

Dagarna flyter på jävligt fort, har fulltidstjänst på restaurangen som är belägen mitt i Voss resorts skidanlägg. Efter ett par veckor fick jag också frågan av chefen om jag kunde tänka mig att vara ansvarig där över vintern. 10 kronor extra i timmen, en lite tyngre merit på CV:t. Såklart tackade jag ja till detta, varför inte liksom? Sa bara att jag tog det på villkoret att jag inte skall arbeta fler dagar i veckan, vilket jag inte gör men det är ändå tillräckligt slitsamt att behöva ha ögon och öron överallt och se till att restaurangen har allt den behöver i förhållande till gästbesök. Mer arbete på jobb helt enkelt. Men det skall nog gå bra.

Vad skall sägas om skidanlägget då? Det är ju inte som gamla Hemsedal där hela anlägget är sönderpistat. Där du ser manchesterbackar så långt ögat kan nå. Här i Voss finns det gott om möjligheter att sig svängar i det vita, puffiga guldet. Kunde gärna vara lite brantare men än så länge har jag bara provat terrängen som är lättillgänglig i anlägget. Försöker vara extra trevlig mot de gäster som promenerar in med paraglideutrustning, dyra tranceivers och teleskopstavar. Det gäller att välja sina vänner rätt, haha!