${backpacklife}

...Sen lämnade Vosslingarna Hemsedal för att köra tillbaka genom bergen, genom de milslånga tunnlarna tillbaka till åter en arbetsdag i Voss Resort. Jag o Mirre, undrar för övrigt hur många gånger jag inlett eller skrivit en mening sådär i det sista halvåret, vi har i alla fall en ledig dag till och stannar för att för första gången prova på drickspelet Beer Pong. Så vad skiljer detta ölspel ifrån andra spel? Ingenting! Det oundvikliga målet är att bli asfull. Om du svär, leker besviken eller skriker ut en förtvivlan när du måste dricka är det bara en spel från din sida. Saken är den att du egentligen vill bli dritings och dela denna berusning med dina med- och motspelare. Ingen gick väl därifrån med raka ben.
Vara tillbaka i dalen var kul, känns som vanligt, hemma och tryggt. Men känslan av Hemsedal är lite som att alla här bor med sina föräldrar men de är konstant bortresta och då beter sig alla som tonåringar igen med ett halvårs FF. Vi brottas, hoppar upp på saker, hoppar ned från andra saker och smutsar ned våra kläder. Tror inte jag skulle klara av att göra en hel säsong till här, dalen har dessutom fyllts av alldeles för mycket smink, klackar och alltför välplanerade utstyrslar. Vad hände med raggarduschen och en t-shirt? Nä, jag trivs väldigt bra här men i slutändan drar natursköna Voss det längsta strået. Hemsedal kan vara ett break i vardagen då jag kan leka rövare i ett par dagar för att sen återvända till verkligheten. Voss å sin sida är nog inte så rutinmässigt heller men för mig är det nog bra att ta ett steg i taget tillbaka till det studentliv jag ser i min egna framtids spåkula.