Nede pa botten, dar ar det toppen!
Tank att det finns sa mycket kul att gora i varlden. Vi lamnade Filippinerna och surfen, trist att veta att vi inte skulle fa surfa pa ett tag. Men nu ar jag o Mirre pa Gili Trawangan, en o som tillhor Lombok, som i sin tur ar en o i Indonesien. I alla fall, har dyker vi hela dagarna. Jag blev precis klar med min Advancekurs och Mirre i sin tur med sin Open water. Har glomt hur javla coolt det ar att dyka. For de som inte kanner till advancekursen sa innebar det att man skall gora fem specialdyk och da kan man fa valja lite sjalv. Forsta dyket jag gjorde var Buoyancy, kande att jag ville lara mig att hitta en bra stabilitet i vattnet. Andra dyket var ett night dive, coolt att dyka med ficklampa. Sag en sovande skoldpadda, vet inte varfor, men jag tyckte att det var ascoolt. Sen korde jag deep dive, navigation och sist fotodyk. Jag lyckades ta riktigt bra bilder faktiskt, inte sa svart som jag trodde.
Folket vi dyker med ar hur skona som helst, allt fran instruktorer till batkillarna. Hanger dar hela dagarna i vantan pa nasta dyk. Pratar hajar, pratar vatten, pratar fest och allt annat som ar kul! Det som ar trakigt med Gili ar att surfbreaket har var jattelitet. Tror inte ens att vagorna stracker sig till en foot. Vi vantar med surfen till senare nasta vecka da vi drar till Lombok. Nar vi kom till Bali i borjan pa veckan bodde vi ett par natter i Kuta. Visste sen tidigare att de har ett beach break dar men det var inte sa imponerande heller. Stranden var for javla acklig ocksa. Och Kuta som stad da? UUUUUUUUUSCH! Fan vad ackligt det ar med vita manniskor som reser. Beter sig som idioter. Alldeles for fulla och som sagt, ackliga, verkligen jatteackliga! Dessvarre maste vi sova dar sista natten innan vi drar till flygplatsen. Usch! Skall gomma mig pa guesthouset.
Sa vad mer da? Vi bor pa varldens softaste guesthouse dar alla hanger med alla. Det drivs av tre killar som alskar att festa o lyssna pa musik. En annan lustig grej ar att folk fatt for sig att Mirre o jag ar ett par. Lite kul men fattar inte varfor de tror det. Bara for att vi rakar vara de enda tjejerna pa on utan klanningar.
Marajaw som i bra
Filippinerna, åh kära Filippinerna. I varje filmklipp vi filmat, i varje dröm vi drömt, i varje samtal vi haft finns detta fantastiska land med. Vi hann vara borta tre dagar innan vi bokade våra flygbiljetter tillbaka efter att vi lämnat i tårar och med brustna hjärtan. Och nu är vi tillbaka med våra kära vänner, våra älskade surfbrädor och i havet som har sköljt sig så långt in i våra kroppar att det känns som att vi är en del av det. Det känns som att vara hemma igen. Vi var borta två veckor men det kändes som en evighet. Det var också så mycket lättare att njuta av dagarna i Kambodja, Malaysia och Vietnam efter att vi bestämt oss för att dra tillbaka hit.
Hur gick det då att stå på brädan igen? Det kändes konstigt, det kändes vingligt men åh, så fantastiskt att få vara i vattnet igen. Många, många wipe-outs har vi kastats runt i men vi är snart tillbaka till där vi var innan vi lämnade. Men jag har på riktigt ramlat av havet och fallit ned tillbaka på havet. Vågorna är lite större och elakare och är det någon gång dags för mig att bli skadad på riktigt så kommer det ske under denna sista vecka här.
Okej, sådär lät det när jag påbörjade detta inlägg förra veckan. Imorgon, eller rättare sagt om tre timmar skall vi lämna ön igen. Tidigt, tidigt drar vi mot färjan för att sen flyga en massa flygplan. Slutdestinationen nås på måndagkväll klockan 21.25 i Denpasar på Bali i landet Indonesien. Då är det bara jag och Mirre som är kvar. Cissi drar tillbaka till NZ för att köra lite syskonsemester.
Hur som helst har dessa tio dagar varit väldigt intenstiva, vi har i princip surfat två sessions varje dag. Förmiddag och eftermiddagar fulla med saltvatten och vid sidan av detta, äta, umgås, sova, dansa, dricka och alla andra ljuvliga sysselsättningar som erbjuds av ön.
Så, vad känner jag? Inte så mycket vemod som jag kände förra gången. Denna ö kommer inte slippa undan denna svenska. Jag kommer återvända! Oh ja! Så med en väldigt full mage efter en enorm hej dåmiddag, ett något berusat sinne efter en hel del Boracaydrinkar och såklart en kropp som på många sätt är skadad, sårad men ack så nöjd med dess äventyr i vattnet, säger jag god natt och tack! Tack Siargao... för allt!
Laga sig lite Kambodjansk mat, ena!
Mmm, mmm, mmm... Oh la la vad gott det ar med mat och extra kul nar man far laga den sjalv. Vi har gatt pa Cooking Class. Jag var valdigt pepp sedan jag bestamde att vi skulle gora detta redan i Filippinerna men sen borjar Mirre snacka om hemkunskapen i skolan och da fick jag angest. Kom pa att jag var ju skitdalig pa det och fick inte mer an godkant i betyg efter fellasta recept, branda kastruller efter desperata forsok att laga redningar, oversvammade diskbankar, fela med tidsbedomningen, eldsvador i ugnen och inte minst, kalla larainnan for Drakula. Med det visade sig att den dar tonaringen har, tror jag, vuxit till sig lite och lyckades utomordentligt med sina varrular och Amok. Amok ar en ratt som man bakar in i bananlov. Och inte en enda gang sa jag till kursledarna att de var orattvisa eller dumma. Det smakade till och med sa JAAAVLA bra!
Med tre trerattersmiddag i magarna gick vi senare till Night Market och shoppade lite och fann oss en bar mitt i smeten. Grabbarna i baren hade vi hort om tidigare och deras goda rykte stamde, de kunde kasta flaskor hej vilt och till med laga riktigt goda (starka) drinkar. En dag med manga goda och nya smakupplevelser som avslutades pa Pub Street dar de alltid lika spannande drycken som vi kallar ol fick vara det sista som rann ned i vara strupar.
Ett vackert land
Alarmet stod pa 03.15, alarmet ringer 04.15. Aldrig nagonsin har nagon vaknat upp sa kvickt och packat sina vaskor snabbare an vad de tre yra svenskorna gjorde den morgonen. Vi planerade att vara pa flygplatsen i god tid da vi haft problem tidigare som resluterat i missade flyg och tunnare reskassor. En kvart innan bagageinlamningen kom vi till flygplatsen med langa koer. Vi spelade bara dumma och oforstaende nar folk argt sa till oss att stalla oss sist i kon och inte langst fram. Vi fick lamnat in vart bagage i alla fall och lyckades till och med smuggla med var enorma fruktpase.
Okej, sa var ar vi nu? Siem Reap, Kambodja. En enormt skon stad med tonvis av shopping, barer, tempel, restauranger, tuk-tuks och musik. A andra sidan finns det ocksa en massa gatubarn och invalider, valdigt hemskt att se pa manniskor som kryper fram pa sina stumpar med verkligheten ar inte alltid en dans pa rosor, right?! Vi skall hanga har i fem-sex dagar, skont att fa softa ned lite efter Borneohetsen. Forsta kvallen, vi besoker den storsta buffèn jag nagonsin upplevt, skrack blandat med hunger var det jag kande, tank om man skulle missa nagot?! Hemska tanke! Tror vi lyckades prova allt och under inspisningen bjods det ocksa pa dansuppvisning. Oj sa trevligt vi har det. Till och med rodvinet fick vara med, forsta jag druckit pa over tva manader.
Saklart har vi ocksa besokt Angkor Wat, Bayon och massa andra tempel. Vi bestamde oss, till allas stora forvaning och skeptism, for att lagga en dag pa detta eftersom vi inte ar nagra extrema religion-kultur-arkitektur-nordar. Detta ar alltsa en plats som skall goras pa en vecka eftersom det ar sa enormt mycket tempel att se, vi lyckades gora det till en halv dag. Sprang visserligen genom de sista eftersom vi hade handlat upp vara sista pengar pa en svindyr frukost strax innan vi fick skada Angkor Wat i soluppgang, och vi var nu HUNGRIGA. Men visst fan var det imponerande grejer, finns ju ingenting annat att saga om det.
Okej, sa var ar vi nu? Siem Reap, Kambodja. En enormt skon stad med tonvis av shopping, barer, tempel, restauranger, tuk-tuks och musik. A andra sidan finns det ocksa en massa gatubarn och invalider, valdigt hemskt att se pa manniskor som kryper fram pa sina stumpar med verkligheten ar inte alltid en dans pa rosor, right?! Vi skall hanga har i fem-sex dagar, skont att fa softa ned lite efter Borneohetsen. Forsta kvallen, vi besoker den storsta buffèn jag nagonsin upplevt, skrack blandat med hunger var det jag kande, tank om man skulle missa nagot?! Hemska tanke! Tror vi lyckades prova allt och under inspisningen bjods det ocksa pa dansuppvisning. Oj sa trevligt vi har det. Till och med rodvinet fick vara med, forsta jag druckit pa over tva manader.
Saklart har vi ocksa besokt Angkor Wat, Bayon och massa andra tempel. Vi bestamde oss, till allas stora forvaning och skeptism, for att lagga en dag pa detta eftersom vi inte ar nagra extrema religion-kultur-arkitektur-nordar. Detta ar alltsa en plats som skall goras pa en vecka eftersom det ar sa enormt mycket tempel att se, vi lyckades gora det till en halv dag. Sprang visserligen genom de sista eftersom vi hade handlat upp vara sista pengar pa en svindyr frukost strax innan vi fick skada Angkor Wat i soluppgang, och vi var nu HUNGRIGA. Men visst fan var det imponerande grejer, finns ju ingenting annat att saga om det.
Djungelfeber, risvin och orangutangkiss
Borneo ar gjort och en dag i Kuala Lumpur ar gjord. Malaysia ar fardigt! Det rackte gott och val med en vecka dar. Vi hann med att besoka Mari Mari Longhouse, en cultural village som visar hur stammarna levde forr. Dessvarre fick en febersjuk Mirre stanna i sangen medan jag och Cissi proivade risvin, lagade godis och visade oss talangfulla pa pilskjutning genom bamburor. Cool dans med bamburor fick vi ocksa skada.
Efter en lugn och chill dag var vi redo for djungeln. Mirre sa ifran till sangen och tog styrka till sig och hakade pa. En sex timmars bussresa skulle ta oss ut till the native people som vi skulle bo hos. Sa mycket djungelkansla var det inte da vi bodde i en liten, liten by. Filippinerna bjod nog pa mer av den kanslan. Men vi fick i alla fall sett smaapor nar vi cruisade runt pa floden och blev nastan nedpissade av en orangutang nar vi gick pa trekking. Vi var trots dessa nara naturenupplevelser valdigt glada nar vi var hemma pa hostlet igen och nar vi ocksa blivit av med var, valdigt distraa guide Max.
Malaysia avslutades i Kuala Lumpur. Harlig stad med massa marketshopping, det var faktiskt riktigt sweet att fa komma till en stad igen. Speicellt da den visade sig vara ganska avslappnad med massa goda smaker att prova. Jag fick provat de frukter jag hort sa mycket om innan och det var goddigt!!
Killar med lockigt har, losningen pa alla varldens problem och det ultimata lyckopillret. De kan fa en att fnissa och le aven da du lider av magknip, somnbrist och variga surfsar samtidigt som flygplanet ar pa vag att flyga ifran dig. Ville bara att alla skall veta detta!
Killar med lockigt har, losningen pa alla varldens problem och det ultimata lyckopillret. De kan fa en att fnissa och le aven da du lider av magknip, somnbrist och variga surfsar samtidigt som flygplanet ar pa vag att flyga ifran dig. Ville bara att alla skall veta detta!
